20251103: Döden, bröstvårtan & lilla fittan-avsnittet. Att hålla ett öga på samtidskulturen blir emellanåt extra plågsamt. I sina försök att skriva intressanta och meningsfulla kulturartiklar tar sig allt som oftast kulturskribenterna vatten över huvudet. Istället för någon bärande hypotes om sakernas tillstånd så kan man alltid dra några gamla slitna argument som man tror alltid fungerar.
Vill man skriva om bröstvårtor som kvinna så kan man med trygghet luta sig tillbaka om man hänvisar till något om att krossa patriarkatet. Detta samtidigt som man vill försöka likställa sig själv med de rika och berömda.

Veckans kulturkrig handlar inte bara om vad man får och inte får kalla en litteraturkritiker. Det är också en önskan från kulturkritikerna att inte bli kritiserade alls – i en tid då allt är hot och hat.

Vi tar avstamp i bristen på plats att kontemplera livet och döden på svenska kyrkogårdar. En fråga långt djupare och viktigare än kulturredaktionernas pågående sandlådetrams.