Nyhetsbrev för dig som är prenumerant på QLN Guld. Här finner du olika noteringar om det som hänt sedan det förra nyhetsbrevet samt information om de senaste uppdateringarna på qln.nu och olika rabatter och förmåner.

Bäste prenumerant!

I dag publicerar jag på QLN en rad dagboksanteckningar – och när jag läser dem känner jag mig som en av de tre häxor som Macbeth möter i början av Shakespeares pjäs.

Veckans Radio Rännsten handlar om pastorers sexuella övergrepp – ska de verkligen bedömas i enlighet med svensk lag … vad blev det liksom av de där budorden Moses fick med sig ner från berget inristade på stentavlor?

Mätta din läshunger med en bok om mat. Lennart Svenssons Den historiska maten är en resa genom tid och rum – vad har maten betytt för våra kulturers utveckling, och hur har kulturen sedan i sin tur påverkat vad vi tillagar och ställer fram på bordet – i hem, på restauranger och i slott, koja och vägkrog.
Boken hittar du här.

Victor vill att du ska ”älska” mördarna

Expressens kultchef Victor Malm tycker inte riktigt om serien Adolescence. Det beror på att den inte får tittaren att ”älska mördaren”. Victor tycker att Adolescence är för ”enkel” i sitt ”moraliserande”:
”Tänk om vi i stället hade lärt att identifiera oss med denna av internet radikaliserade varelse, som en kväll hugger ihjäl en jämnårig flicka. En omöjlig moralisk position, men fascinerande. 100 procent sympati, 100 procent avsky.”
Victor är som vanligt helt avskild från verkligheten. Sverige i dag präglas av att människor och myndigheter visar stor förståelse för barn som mördar. De flesta av dem hamnar två eller tre år på någon slags anstalt eller hem där de får spela tv-spel och bordtennis.
De står hela tiden till ”marknadens” förfogande och kan lätt rymma för att åta sig ett nytt morduppdrag.
Är mördaren yngre än 15 år händer inte så värst mycket … han är ju bara ett baaaaarn.
Alltså … svensk verklighet är präglad av stor ”förståelse för barn som mördar”. Victor tycker att vi saknar tillräcklig förståelse för dessa barn som mördar. Vi måste också ”identifiera” oss med mördaren. OK. Vad ska vi då göra mer? Erbjuda dem skjuts till platsen där beställningsmordet ska utföras? Ladda Glocken åt dem? Utföra vapenvård efteråt? Följa med dem till NK där de inhandlar märkesjackor för blodspengarna och agera smakråd? Jag väntar på att Victor ska upplysa mig om vad den ökade ”förståelsen” ska innebära.
Boris Benulic