Maja Hagerman tycker om att framställa sitt lite slumpartade vändande på stenarna i historiens rösen som “ett detektivarbete”.

Och visst har hon på sätt och viss rätt … vi kan nämligen betrakta Maja som populärhistorikernas svar på kommissarie Clouseau.

Hennes senaste bok har av förlaget beskrivits som att hon tagit sig an ett “cold case”.
Men som vi alla vet har Maja alltid haft lite problem när hon ska skriva 1900-talets svenska historia, så vad talar för att hon ska kunna lösa ett tusen år gammalt mord?

Inte mycket.
Därför blir man som läsare självklart misstänksam när man tar sig igenom hennes senaste bok om mordet på Sankt Botvid och den mördade lanseras som “den förste svensken”.
För närhelst Maja ska försöka beskriva vad som är “svenskt” påverkas det av hennes ideologi; att Sverige alltid varit mångkulturellt, och så bör förbli.

Det är en slags socialarbetartantshistoria Maja knåpat ihop – men den riskerar att få en viss spridning … så inhandla gärna “Sankt Botvid & dubbelmordet”, den faktaspäckade och logiskt strukturerade motskriften författad av Roland Casselbrant.

Du hittar den här: Sankt Botvid & dubbelmordet