I går var det ”Samisk After Work” på Kulturhuset i Stockholm för att fira Sapmis nationaldag.
I P1 intervjuades två företrädare för den samiska föreningen i Stockholm och de förklarade att det var viktigt att samer kunde träffas och utveckla sin kultur på en ”skyddad plats”.

Skyddade från vad undrar man förstås? Anti-samiska pöbelhopar som vill stjäla trolltrummorna?
Men det var förstås bara det gamla vanliga sättet för några individer att försöka få uppmärksamhet för den egna personen genom att ikläda sig offerkofta samtidigt som man får bidrag till den egna organisationen.

Samer som vill ägna sig åt kulturella aktiviteter i Stockholm påstås alltså behöva lokaler där de är fredade från nutida inbillad förföljelse – detta med hänvisning till förföljelser som utspelade sig för länge sedan.
Och medierna hakar på. Alla ska alltid framställas som offer för något, framförallt de som inte i någon begriplig mening är offer.

Det finns absolut ingenting som hindrar samer i Stockholm från att ägna sig åt sin egen kultur – och därmed inga som helst skäl för att dra snyftvalser. Jag trodde samer var för stolta för sådant. Antagligen är de också det – de som argumenterar med offerargument är som sagt bara ute efter egen vinning och uppmärksamhet.

Den svensk som skulle definiera sin svenskhet med termer av ”blod och jord” skulle hämtas av Säpo och förhöras som misstänkt nazist

Mest märkligt blir det när sångerskan Natalie Carrion presenteras – hon stod för underhållningen under firandet. Hon förklarar att hennes samiska identitet är ”jätteviktig” för henne, och hon gör det med orden:

”Det samiska finns i mitt blod och det passerar mitt hjärta varje dag och det gör det till en helhet”.
Strax innan har vi fått höra hur viktig den samiska jorden är för samisk kultur – alltså äganderätt till renbetesmarkerna.

Alltså: det samiska bygger på ”blod och jord”.
Den svensk som skulle definiera sin svenskhet med termer av ”blod och jord” skulle hämtas av Säpo och förhöras som misstänkt nazist.

Än mer udda blir det när vi får veta att Natalie har ”både samiska och karibiska rötter”.
Här snackar vi om en person som har det beviljat i kampen om vem som är mest offer – en ättling till både samer och slavar på sockerrörsplantager. Svårslaget. Kanske har Natalie också utvecklat en egen religion som förenar karibisk voodoo med samisk dyrkan av träd, mossor och stenar?

Hade jag varit reporter hade jag förstås undrat om det inte pågår en kamp i Natalies blodomlopp mellan det samiska och det karibiska blodet … och hur kan det uppstå en helhet?
Eller kan hon stänga av de olika blodflödena beroende på var hon ska framträda, eller har hon rentav två separata blodomlopp? Två hjärtan?

Vi står här inför en slags new age-svammel som alltid används när som kacklar fram orden vill bevisa att den kacklande är en mycket speciell individ; typ ”the only gay in the village”.

Det är förnämligt om den samiska kulturen bevaras, men den gör det nog bäst om de som förvaltar den inte är svamlande handelsresande i inbillat lidande.