Nyhetsbrev för dig som är prenumerant på QLN Guld. Här finner du olika noteringar om det som hänt sedan det förra nyhetsbrevet samt information om de senaste uppdateringarna på qln.nu och olika rabatter och förmåner.

Bäste prenumerant!

Sekter som skräms: Jag finner det alltmer märkligt att media och politiker snabbt slår ner på varje form av kritik av kulturer och religioner från Afrika och Asien … däremot vältrar man sig i schablonbilder av hur ryssar, polacker, ungrare och serber är.
I dag på QLN resonerar jag kring en artikel av Expressens kulturchef Victor Malm … han saknar förmåga att se vad som länge pågått i Västeuropa … kanske för att han letat efter bevis på att det finns en dödskult i de där mystiska länderna befolkade av slaver.

I mörkrummet: I veckans Radio Rännsten resonerar jag och Roland Casselbrant kring fotografen Christer Strömholm. Hur hanterar kulturvärlden avslöjandet om att Strömholm – sedan länge den världens älsklingsfotograf – var en övertygad och långvarig nazist?

Dagboksnoteringar

Begravd på fastande mage: DN rapporterar om att planeringen för livsmedelsförsörjning i händelse av krig är försenad.
Det här är typiskt den svenska överhetens folkförakt.
De försöker skrämma slag på oss med att kriget snart är här … och därför är byråkraterna ute i kommunerna snart klara med att bereda plats för gravar för alla dem som ska dö.
Där rullar det på för fullt.
Men planeringen för att säkra mat till de levande om kriget kommer?
Den ”dröjer”.
….
Klant och Klint: ”Staten behöver ta ansvar för Hilma af Klint” hävdar en kulturkvinna i DN.
Fast … det är väl inte precis på det viset att staten har någon bevisad förmåga att ta hand om sådant som skapats i Sverige.
Säkrare sätt att åter förpassa henne in i gömmorna finns inte … eller så hamnar hennes verk på ett museum i Dubai överlämnade som en gåva av Kristersson i samband med något statsbesök.
….
Omedveten protest: Intressant vad som rör sig i skikten under den svenska folksjälens överjag.
Överjaget är knådat till att acceptera mångkultur.
Men i de omedvetna skikten därunder finns motviljan mot mångkultur … men den vågar inte manifestera sitt motstånd öppet.
Så protesten mot mångkultur blir att Sverige skickar en hyllning till den finska bastukulturen till finalen i Eurovisionsschlagern.
Nästan svenskt, men inte riktigt, och kan därför inte stämplas som nationalistiskt.
Det omedvetna rör sig uppenbarligen mot ytan i en spiralrörelse.
Alltid något … det rör sig i alla fall uppåt.
….
”Spela streetbasket med langarna”: Expressens kulturskribenter rekryteras sedan länge enligt Bonniers DEI-PM. Vilken kvot som gör att Per Wirtén får medverka brukar jag ibland grubbla över. Hans profil passar inte riktigt eftersom han är en i radhus boende äldre, vit, svensk man med hund … vad ska man gissa på? Är det att han är så undergiven; politiskt sett en representant för den glade hanrejen, typ: ”Gör vad ni vill med mitt land … låt inte mig störa. Jag gillar att se det förnedras.”

I dag inleder han en essäserie i tre delar i Expressen. Seriens syfte är att förklara att gängkriminaliteten egentligen inte utgör något problem. De mord, bombdåd och våldtäkter som nu är så vanliga att de blir notismaterial i medierna menar han dessutom är ursprungsbefolkningens fel:

”Brotten förklaras fortfarande bäst av socioekonomiska missförhållanden och brist på tillhörighet, sammanhang och omtanke.”

Alltså. Ge dig själv åtminstone en örfil för att du inte visat de gängkriminella och deras familjer och släktingar tillräcklig ”omtanke”. Ring sedan upp skattemyndigheten och berätta att du frivilligt vill betala in mer i skatt för åtgärder riktade mot dem som lever i ”socioekonomiska missförhållanden”. Åk sedan till Skärholmens centrum och erbjud dig att spela streetbasket med langarna.

Wirténs ståndpunkt kan bara tolkas som att ”vi” inte har släppt in ”dem”. Därför utlöser de ett lågintensivt krig mot oss.
Men som vi alla vet – vad Wirtén inte låtsas om är att ”de” inte vill bli en del av det som finns. De som lever i de miljöer ur vilka de kriminella gängen växt fram kräver att vi på alla sätt accepterar deras sätt att leva – deras kultur, religion, sedvänjor … de vill att vi i vårt samhälle och kultur makar på oss och ger plats för kvinnoförtryck, barnmisshandel, kvinnlig omskärelse, hedersmord, religiöst betingat hat mot icke-muslimer och hyllande av våld och övergrepp mot icke-muslimer. De kräver att bli försörjda, och de anser att det är fullt legitima sysselsättningar att langa narkotika eller plundra åldringar på ett livs besparingar.

Det är inte de som lever i ”socioekonomiska missförhållanden”.
Det är istället det arbetande folket som allt mer tvingas in i vad som kan betecknas som ett socioekonomiskt missförhållande eftersom de kriminella gängens existens förgiftar varje del av vardagen.