Den här texten publicerades första gången i tidningen Metro 2 januari 2008 och är en del av samlingen Metro-texter i boken Ljus över landet.
Kommentarerna i slutet av varje text är en återblick till vad som hände egentligen. Var analysen fel? Blev det som artikelförfattaren gjorde gällande eller tog utvecklingen en annan – bättre, eller sämre – väg?
Vill du ha texterna samlade i den perfekta strand-, veranda- eller framför öppna spisen-utgåvan så finns den att beställa här:
https://aetatis.se/shop/ljus-over-landet/
Boken är också försedd med ett omfattande person- och sakregister med förklaringar; allt för att öka bokens användbarhet.
bokmalen@qln.nu

---

Nu tjafsas det om vi ska ha betyg redan i första klass, eller inte. Ämnet intresserar många.
Hur skolan fungerar är en av de saker som kan få vuxna människor att verkligen bekymra sig. Att deras ungar alltför ofta inte får lära sig att räkna och skriva tyder ju på att något är fel.
Visst. Självklart. Men felet ligger — som jag tidigare påpekat — faktiskt i första hand hos föräldrarna själva. Om ungarna inte tillägnar sig de där baskunskaperna som skiljer oss från våra mer håriga släktingar som fortfarande klänger uppe i trädkronorna — då får väl föräldrarna ta ansvaret, sätta sig ned tillsammans med sina ätteläggar, och gå igenom skolböckerna tillsammans med dem tills de hjälpligt kan läsa, skriva och räkna.
Fast givetvis ska vi ändå ställa krav på skolsystemet — och då är det några krav som är självklara, men som det talas alltför sällan och alltför tyst om.
Lärarlönerna måste höjas. Det måste löna sig att lära ut, det är obegripligt att vi låter ett av vårt samhälles viktigaste jobb ha så låg status och prestige. Vi måste dessutom öppna möjligheten för fler att utbilda sig genom lärlingsjobb.
Tänk dig en språkintresserad tonåring. Han är inte bara opraktisk och har tummen mitt i handen — hela hans hand består bara av tummar. Alla skulle tycka det vore knäppt om man satte honom att svetsa rör fem timmar i veckan under skolgången.
Men ingen tycker att det verkar litet märkligt att tvinga en praktiskt intresserad tonåring att läsa en massa teori.
Förr kunde unga män — och det är ju oftast de som är stökiga — gå till sjöss eller ta olika hantlangarpåhugg. Det fanns enkla ingångar på arbetsmarknaden.

Skolsystemets grundläggande problem består i att vi låter alltför många gå i skolan helt i onödan. Skolan kan förbättras genom att vi strukturerar om arbetsmarknaden.
Ta till exempel bort arbetsgivaravgiften för alla som är mellan 15 och 22 år, då skulle företag i alla branscher kunna börja fundera på att återinföra ett lärlingssystem; även verksamheter i den offentliga sektorn skulle kunna dra nytta av detta. Unga människor skulle skolas och socialiseras av äldre och mer erfarna arbetskamrater — en metod som alltid fungerat.

Det är bara att inse att skolan har havererat, att vi måste tänka om och sluta med gnabbandet — det krävs större åtgärder än betygens återinförande och nya läroplaner med nya tjusiga mål.

+ Läxhjälpen som ger företag en möjlighet att sponsra högskolestudenter som hjälper elever i högstadiet att plugga.
– Föräldrar som inte tar sig tid med sina ungar.

Boris Benulic

Kommentar: Bildningsnivån har sjunkit så mycket i detta land att det enda som är möjligt är att drastiskt skära ner på alla utbildningar, vi är inte i närheten av att ha tillräckligt kompetenta lärare i tillräckligt antal.
Låt grundskolan bli sexårig. Därefter frivillig realskola … och för inträde där ska man kunna läsa, skriva, räkna, ha grundläggande historia i kunskaper och geografi samt ha deltagit i skolgymnastiken. Man ska ha korvstoppats med grundläggande och nödvändiga kunskaper.
De ungdomar som inte går vidare till realskolan är föräldrarnas problem.