ETC sliter verkligen med att försöka framställa människor som offer … ibland blir det dock även för en så otroligt empatisk person som mig svårt att förstå vad som är problemet.

I dag presenteras vi för Isabel som är sjuksköterska och bor i Bandhagen.
Isabel jobbar i Stockholms city.
Isabel måste pendla ”två timmar om dagen”:
Isabel är ledsen.
Isabel vill bo i Stocholms innerstad – men det är ”för dyrt”.

En första fråga man kan ställa sig är hur det går till om pendlingen tar en timme. Hon bor 400 meter från närmsta tunnelbanestation. Därifrån tar det 20 minuter till T-centralen.

En andra fråga är … varför byter inte Isabel arbetsplats? Skulle man kunna tänka sig att hon börjar på Södersjukhuset? Eller varför inte på någon av de vårdcentraler som finns inom promenadavstånd från henne?

Men det går inte … i stället kräver ETC … och Arena Idé som gjort en ”rapport” om ”problemet” … att man ska uppfinna en ny slags bostadspolitik som gör att alla kan bo innanför tullarna.

En tredje fråga man kan ställa sig är förstås … varför vill någon vid sunda vätskor bo innanför tullarna?