Den här texten publicerades första gången i tidningen Metro 31 januari 2007 och är en del av samlingen Metro-texter i boken Ljus över landet.
Kommentarerna i slutet av varje text är en återblick till vad som hände egentligen. Var analysen fel? Blev det som artikelförfattaren gjorde gällande eller tog utvecklingen en annan – bättre, eller sämre – väg?
Vill du ha texterna samlade i den perfekta strand-, veranda- eller framför öppna spisen-utgåvan så finns den att beställa här:
https://aetatis.se/shop/ljus-over-landet/
Boken är också försedd med ett omfattande person- och sakregister med förklaringar; allt för att öka bokens användbarhet.
bokmalen@qln.nu

---

När hon tvingades närvara vid hovet i Versailles stördes hon ständigt av adelsmän som ville flörta och förföra. Hon utmanade en av dem på en duell som slutade oavgjort — båda föll ihop utmattade. I fortsättningen fick hon vara i fred med sina böcker.
Jag läser klart biografin om den duellerande kvinnan — den märkliga Émilie du Châtelet — samma kväll som det sista avsnittet av dokumentären om Feministiskt initiativ visas.
Émilie kom från en av Frankrikes finaste familjer — en av dem som haft adelsprivilegier i mer än 300 år — men hon vägrar att anpassa sig till konventionerna. Hennes håg står till naturvetenskaperna och filosofin. För att få frid gifter hon sig och får två barn, men ganska snart tar hon sig älskare (med makens goda minne) med vilka hon kan diskutera sådant som är viktigt.
Hennes förhållande med Voltaire förvandlar honom från en lättsam och vasstungad poet, till en frän och fräck samhällsdebattör (han klagar dock i brev på hennes sexuella hunger som tär på hans krafter). Under åren som följer skriver Émilie texter som pekar framåt mot upptäckten av den infraröda strålningen, men framför allt mot Albert Einsteins insikt om relationen mellan massa och energi: E = mc².

Émilie dör 1749 vid 43 års ålder, några dagar efter att ha fött sin senaste älskares barn (hon håller dock ut tills hon fått klart översättningen av Isaac Newtons ”Philosophiæ Naturalis Principia Mathematica”).
Hela hennes liv har varit en kamp mot patriarkatet. Men i den kampen begär hon inte nåd och ger heller ingen sådan. Hon väljer män som respekterar och förstår henne.
Jag tycker att många fler kvinnor i dag ska göra en Émilie du Châtelet, vårt samhälle och världen behöver det.
Men, visst, för min del får kvinnor gärna linda in sig i rosa täcken och tillbringa all sin vakna tid med att baka bullar och föda barn, om de nu trivs med det — det vore mig fjärran att föreskriva folk hur de ska leva. Men vad jag inte riktigt kan förstå är den där mellanpositionen jag ser utvecklas i dokumentären om Feministiskt initiativ: tanken på att stat och lagar ska göra livet lättare för de kvinnor som valt att dela morgontidning med slöa Kronblommar.

Om man är missnöjd med sin makes syn på jämställdhet och han vägrar ändra på sig, så får man väl skilja sig, och inte begära lagar som får honom att bete sig på önskat sätt.
Det som begränsar kvinnors möjligheter i Sverige är antalet tjockskalliga män, och det antalet minskas inte med hjälp av förordningar.

+ David Bodanis bok ”Passionate minds” om Voltaire, du Châtelet och den franska upplysningens kamp mot pudrade adelsfjantar.
– Småflickors och kulturskribenters vurm för Marie Antoinette. Varför? Som Mark Twain konstaterade var det inte bara rätt, utan nödvändigt att nacka henne.

Boris Benulic

Kommentar: Den som vill bli till exempel framstående matematiker eller språkvetare bör reflektera över vissa saker; har jag den begåvning som krävs, har jag viljan, befinner jag mig på rätt plats och i rätt sammanhang socialt och institutionellt?
Om man upplever att man efterhand inte får den uppskattning man anser sig förtjäna, så kan det bero på att man missbedömt sin begåvning eller vilja — och då har man helt enkelt anträtt fel väg i livet. Eller så beror det på omgivningen … på olika sätt … föga båtar det dock att gnälla och gny över att man motarbetas på grund av sitt kön eller sin härkomst. De sociala hindren kommer alltid att finnas och kan bara övervinnas genom att man visar sin överlägsenhet … eller byter social miljö eller till och med land.