I begynnelsen tyckte jag synd om Expressens kulturchef Victor Malm. Han gav alltid intryck av rädsla, av en fruktan för att få stryk om han inte uttryckte rätt åsikt i tal och skrift.
Hans åsikter var alltid fadda, som om åsikterna först tuggats av ett otal andra personer innan åsiktspuréen med sked förpassats in i Victors villigt väntande mun. Där fick röran vila på tungan ett tag innan det smaklösa moset hamnade på en tidningssida eller i en pod.

Jag har med tiden dock kommit att anta att det inte är av rädsla som Victor håller sig med de åsikter han framför … förklaringen är heller inte hans med tiden allt mer uppenbara brist på bildning.
Orsaken är att han är trögtänkt, det fattas en planka i golvet.

I dag förklarar Victor för oss att Sveriges Radios problem är att det är för lite litteratur i sändningarna.
Förvisso är det så – men vem är väl Victor att uttala sig i denna fråga? Den kultursida han basar över handlar för det mesta om allt utom just litteratur.

Men som kulturvärlden fungerar kommer det nu att bli debatt – och den kommer att handla om huruvida det ska bli mer litteratur i radion – vilka förstås bara riskerar att leda till mer avsnitt av “Lundströms bokradio” där skådespelare (utan någon tydlig relation till vare sig verket som diskuteras eller litteratur i allmänhet) avhandlar gamla romaner med Göran Greider (som egentligen bara har en relation till sig själv).

Men få kommer att påpeka att Victor Malm är värdelös som kulturchef … eftersom han sitter och nöter sin bak på chefstolen med Bonniers goda minne, och kritik av Victor blir därför en kritik av Bonniers … totalt otänkbart för kulturarbetare i dag.

Om inte annat kanske de inte får komma på Expressens årliga kulturfest.