Den här texten är utvald av webbredaktör bokmalen@qln.nu och publicerades första gången på Benulic.se 4 mars 2020.
Texten publiceras här som en bonus till våra QLN-prenumeranter.
bokmalen@qln.nu

---

Allra sist i en artikel i dagens SvD hittar jag en upplysning som förundrar mig. Texten handlar om nybyggnation i Stockholm, och en ansvarig byråkrat säger liksom i förbigående att strategin är att bygga ihop “välbeställda områden med sociosocialt tyngda områden.” Mälarhöjden ska förmälas med Bredäng, Årsta med Östberga och Farsta med Fagersjö.

Jag antar att det är underförstått att närheten till “välbeställda områden” på något sätt ska bidra till att situationen blir bättre i de där sociosocialt tyngda områdena.
Men hur? Och varför skulle den bli det?
För att de individer som dignar under sociosociala tyngder kan lätta på dessa därför att de får närmare till svartjobb som hemhjälp och piga hos de bättre bemedlade, och säkert liberalt sinnade i de välbeställda områdena.

Det är är social ingenjörskonst utövad av den naive uppfinnaren i Lorry – “Tänkte inte på det.”
Kanske skulle dessa strateger begrunda den färska statistik som visar att flyttlassen går från Stockholms litet mer lugna och välordnade områden och ut i landet.

Men visst, vad vet väl jag? Jag får väl testa teorin i helgen. Mitt eget Råsunda är ju byggt så det gränsar till Hallonbergen – så jag kvistar väl över dit och ställer mig i Hallonbergens centrum och ropar: “Hör upp! Har ni tänkt på att ert grannområde är Råsunda. Ni ska därför snarast låta er påverkas av oss och genast sluta råna, misshandla, langa knark och framför allt mörda.”
Kanske det hjälper …

Boris Benulic