Amerikansk teaterbrottning börjar bli populärt i Sverige. I de regisserade uppträdena brukar ibland ytterligare en deltagare hoppa in i ringen och den pågående envigen mellan två personer … allt för att öka publikens entusiasm.

Det som ska föreställa svensk vänster ägnar sig numera mest åt mediala utspel för att dra uppmärksamhet till lidandet hos påstått utsatta grupper i Sverige; typ bidragstagare i Tjärna ängar eller Vivalla eller sexuella subkulturer som de som iförda lila foppa-tofflor vill idka offentliga samlag med sorkar.

De mediala utspelen går inte så bra så därför har man väl på något gemensamt möte för ”vänster”-publikationernas chefredaktörer på Kvarnen bestämt sig för att organisera lite låtsas-strider mellan tidningarna. Och eftersom kvinnlig wrestling alltid drar publik anmälde sig genast Johan Ehrenberg från ETC och Parabols grundare Kajsa Ekis Ekman för att gå upp i ringen.
När det invändes runt bordet att Johan inte gärna kunde kunde delta i en cat-fight förklarade han att det var lätt ordnat och blev Jenny.

Deltagarna i mötet började genast skriva manus. Först skulle Jenny golva Kajsa med en snurrande bakåtspark, därefter skulle Kajsa krypa bort till Arbetaren, resa sig upp men omgående slås ner igen av Amalthea Frantz genom en tryckspark. Varpå Kajsa skulle åla sig bort till sin egen ringhörna och starta magasinet Parabol.

Därefter skulle Magda Gad resa sig upp i publiken, hoppa in i ringen och börja angripa allt och alla genom publikationen GAD (som dock ännu inte existerar så hon skulle förundra både motståndare och publik genom att stå och skuggboxas mitt i ringen).

Flammans Leonidas Aretakis satt hela tiden och muttrade om att han tyckte att det inte var riktigt rätt att vänstermedias frontfigurer försökte rädda upplagorna genom en cat-fight som han inte kunde delta i eftersom han var man.

”Inga problem”, deklarerade de andra i kör … du går bara till angrepp mot hela idéen om manligt och kvinnligt. Kräv utveckling av artificiella livmödrar så att ni män … och alla kvinnor … slipper hela ”födslospektaklet”. Leonidas lyste upp och plitade omgående ihop en text i ämnet.

Ändå fortsatte … och fortsätter … ”vänster”-medias upplagor att sjunka.
Kan det månne bero på att de inte sedan länge bryr sig om statens, bankernas och finanskapitalets metodiska utsugning av det arbetande folket?
Om detta filosoferade jag i veckans avsnitt av Spanarna .. och så pratade vi om påstådd vattenbrist och tvångsintegration.

SwebbTV spanarna