I det här numret av QLN berättar jag om ett nytt spännande samarbetsprojekt – som gör att du kan förverkliga dina författardrömmar.
Dagens text handlar om sport och politik.
Och så blir det förstås tips om vad du ska titta eller lyssna på.

Nästa QLN kommer på lördag 2 november – det blir fullmatat – läsning som räcker hela helgen.
Och – då berättar jag också om hur QLN ska ta nästa steg i sin utveckling.

Tips: titta & lyssna!

Vi låter alltför ofta våra liv inskränkas, och vårt tänkande fjättras av de begränsningar överheten på olika sätt påbjuder.
Vi glömmer bort vad Henry Adams påpekade:
”Kaos föder ofta liv, medan ordning föder vanor”…
…och…
”Kaos var naturens lag; Ordning var människans dröm”.
Låter det kryptiskt?
Allt blir för dig uppenbarat om du lyssnar på veckans avsnitt av Radio Bubbla och vår diskussion om en ny essä av Bronze Age Pervert.

Klart de som sitter på SiS-hem ska låsas in på nätterna … och Barnombudsmannen …som protesterar mot sådan inlåsning … borde också vara inlåst någonstans.
… kommer Vänsterpartiet att implodera? Finns det minsta möjlighet att det uppstår ett invandringskritiskt vänsterparti? Finns det minsta möjlighet att Katerina blir Sveriges Sara Wagenknecht (… hon slog förfärat ifrån sig den idéen)?
Se där en del av de ämnen vi diskuterade i veckans avsnitt av Swebbtv:s Spanarna.

En politisk ledare behöver en kobrasnabb, hård backhand

Hasse Alsér var sin tids främsta defensivspelare i bordtennis. Det fanns inte en boll han inte kunde plocka upp och returnera. Med en tillbakalutad elegans verkade han spela efter devisen ”han där på andra sidan bordet får väl slå sig trött”. Och när motståndaren var fysiskt och mentalt utmattad och rörde sig som en IT-konsult dagen efter kick-off, då slog Alsér till med några blixtsnabba, vibenitehårda backhands.
Och så var det över.
Som i matchen om VM-guld i dubbel 1967. Hasse Alsén och Kjell ”Hammaren” Johansson mot ryssarna Stanislav Gomozkov och Anatolij Amelin. Ryssarna har ledningen tre gånger och matchboll i femte set. Förlorar ändå. Hasse Alsér tar allt, smashar såväl som kantbollar. För det mesta står han alldeles rätt placerad, och när han inte gör det verkar han bli teleporterad till rätt plats och uppenbarar sig där och levererar en retur med zenbuddistiskt lugn. Vid vissa tillfällen verkar hans arm också förlänga sig själv.
Inte för att jag röstar på SD (eller på något annat parti) – men när jag ser Jimmie Åkesson i olika debatter slås jag av att han är politikens Hans Alsér. Han desarmerar smash efter smash (som han ibland – likt Alsér – bäddat för med sin sätt att plocka … där returen sänder pingisbollen högt upp i en bana … och till slut börjar den … i ren trots mot fysikens lagar sakta börja dala mot motståndaren … som har drömläge för att i lugn och ro koncentrera sig på att klippa till, och gör det – men Åkesson plockar; och så där håller det på.
Problemet är att Åkesson saknar Alsérs dödande backhand.
Åkesson lyckas aldrig likt Alsér avgöra … bara hålla sig kvar i matchen.
Varför dessa funderingar?
Den svenska politikens tråkighet visar sig bland annat genom att det är svårt att beskriva vad som händer med hjälp av liknelser från idrottens värld. Avsaknaden av sportmetaforer är total i svensk politisk journalistik.
Bordtennis är förvisso fascinerande – men det vore mer spännande om någon politiker betedde sig på ett sätt som påminde om en boxare, en brottare eller om han var som Stefan Schwarz.
Samtidigt som den politiska journalistiken avlägsnat sig från formuleringar som hämtat must och färg från idrottens värld – så har märkligt nog sportjournalistiken allt mer politiserats. Det anses numera vara viktigt att berätta om hur det ser ut i de länder där svenska idrottsmän tävlar och spelar. Finns det slumområden? Hur är det med yttrandefriheten? Demokratin. Matchreferaten kommer på slutet.
I bästa fall.

Och när får vi läsa just din roman – för visst har du en i skrivbordslådan?

Cultura Ætatis har inlett samarbete med Pinkhurst & Sinclair som är verksamt inom vad som kallas ”egenutgivning”.
Varför har förlaget gjort det?
Förklaringen är enkel.
Det verkar som om antalet människor som finner behag i att läsa fysiska böcker konstant minskar.
Paradoxalt nog verkar samtidigt antalet människor som drömmer om att få en bok utgiven öka (erkänn, du hör till den skaran).
Istället för att på Cultura Ætatis grubbla oss fördärvade över denna paradox har vi bestämt oss för att lösa den i Mr Ponds anda (Mr Pond alltså, inte Mr Bond).
Samarbetet med Pinkhurst & Sinclair stärker Cultura Aetatis finansiellt samtidigt som Pinkhurst & Sinclair får mer muskler för att hjälpa den som är intresserad av att få ut en egen bok.
Fler får sina drömmar förverkligade samtidigt som större ekonomiska resurser gör att Cultura Ætatis kan ge ut fler viktiga böcker – som når fler läsare eftersom förlaget har just större resurser.

Paradoxen löst.

Just nu är det också helt rätt tid att inleda detta samarbete. De företag som är verksamma i denna sektor (framförallt Lava och Hoi) har de senaste veckorna fått löpa gatlopp i media och i dagarna har Författarförbundet utfärdat en varning för att ha affärer med Lava.
Det mest omtalade exemplet är kanske den förhoppningsfulle mannen som betalade 73 000 kronor för att få sin bok utgiven. Han fick fyra kartonger med 100 böcker, och ingen övrig hjälp av förlaget. 730 kronor per bok alltså. För den summan kunde han ha fått 100 vackert handskrivna exemplar inbundna i kalvläder genom att vända sig till något irländskt klosters noviser (där hedrar de fortfarande den klassiska skrivkonsten …. möjligen skulle det blivit svårläst för en nutida läsare, men han eller hon skulle åtminstone ha kunnat njuta av de vackert tecknade och färglagda anfangerna).

Pinkhurst & Sinclair Publishing Agency vänder sig till privatpersoner, men också till företag, föreningar och institutioner som vill ha professionell hjälp med att få en bok utgiven.
Erbjudandet är till skillnad från Lavas, Hois och andras enkelt, rakt, och tydligt. Inga finter. Prisbilden konkurrenskraftig.

Man får mer och bättre bok för pengarna (exempel: hos Lava får man 100 häftade ex, hos oss 500 inbundna – och de är milt uttryckt vackrare formgivna).
Pinkhurst & Sinclairs kundkrets är inte begränsad till dem som vill ge ut romaner – du som samlat, formulerat och nedtecknat dina kunskaper och erfarenheter på något fackområde – nu är det kanske dags att ge ut det du skrivit i bokform.

Eller har kanske din släktforskning gjort att du nu har skapat vad som är en släktkrönika?
Eller så kanske ditt företag eller din förening nått den punkt då en bok behövs – för kundernas eller medlemmarnas skull, och för att banden ska bli fastare.
Vill du veta mer om vad Pinkhurst & Sinclair har att erbjuda går du förstås till deras hemsida.

Nu kostar Excelsior 415 kronor…

… passa på innan den blir ännu dyrare! Uppenbarligen har allt fler nu börjat upptäcka vilken utmärkt mental huskur läsningen av Excelsior är.
Lobs bibliska, burleska, brutala och bildade verk ger dig motståndskraft och styrka nog att skratta åt samtidens dårskap.
Ryktet om detta har spritt sig, och förlagets lager sinar. Vi kommer att stegvis höja priset innan upplagan för alltid är slut.
Passa på nu – innan boken spränger 1000-kronors-vallen.
Boken köper du här.
Och vill du göra en ännu bättre investering och affär köper du Cultura Ætatis total-paket för 599 kronor. Då får du inte bara Excelsior utan nio titlar till och de titlarna kostar dig då per styck bara 20 kronor!
Totalpaketet köper du här.
Använd rabatten Knallrea i kassan – så får du 400 kronors rabatt.
Slå till nu! Priset på Excelsior kommer att fortsätta stiga – men rabattkoden Knallrea kommer att försvinna … väntar du för länge så …
(Och jo, jag vet … du har redan några av titlarna i totalpaketet … men du har inte alla julklappar ordnade … så … ja, du förstår.)

Boris Benulic