Det verkar som om alla de som väljer att leva på bidrag istället för att arbeta får fortsätta sin parasitära tillvaro.
Regeringen vill ju skärpa reglerna för arbetskraftsinvandring så att arbetstillstånd bara ska beviljas för yrkesgrupper med en lägstalön som överstiger 37 100 kronor.
På så sätt vill man bekämpa exploatering och människohandel i lågavlönade yrkesgrupper med stor arbetskraftsinvandring.

Arbetsförmedlingen och Migrationsverket har haft i uppdrag att utreda vilka yrken som kan undantas och arbetsförmedlingens vill se undantag för:
”… personliga assistenter, kockar, bärplockare och städare”.
Detta eftersom det tydligen inte går att hitta tillräckligt med personal i Sverige.
Va!?!

Tjärna ängar, Vivalla och Rosengård och många andra liknande områden har ju stora populationer med arbetslösa personer som rimligen åtminstone bör kunna plocka bär.
Eller!?!
Men inte … istället ska alltså bärplockare … eller städare … importeras … och skattebetalarna fortsätta försörja dem som redan finns i landet men som inte vill städa eller plocka bär.

Med vilken rätt kan man säga att man inte vill ta ett jobb som bärplockare?
En möjlig ursäkt vore förstås att man hävdar att man är färgblind, och inte kan skilja rött från grönt … och då är det ju ingen större idé att man ger sig ut i lingonskogen.
Och vad vet väl jag … färgblindhet är kanske en åkomma som är vida utbredd i landets utsatta områden …
I vilket fall kommer ingen att tvinga dem att istället plocka blåbär.

För överheten anser att man inte får tvinga människor att arbeta.
Däremot är överheten synnerligen bekväm med att arbetande människor genom skatten får bekosta levernet för dem som inte har lust att arbeta.