Den här texten publicerades första gången i tidningen Epoch Times 5 juni 2025 och publiceras här som en bonus till våra QLN-prenumeranter.
Den som saknar en riktig nyhetstidning med en tryckt helgupplaga i brevlådan varje helg kan hitta senaste prenumerationserbjudande här:
https://www.epochtimes.se/prenumerera

---

Nyligen gjorde president Donald Trump Vita husets uppfart till en utställning med Elon Musks Tesla-fordon, bilmärket som döpts efter uppfinnaren Nikola Tesla, som förde mänskligheten in i elektricitetens era. Men det var inte första gången kombinationen av namnen Trump och Tesla skapade uppmärksamhet.

Första gången namnen Trump och Tesla dök upp tillsammans var i början av 1943, då en uppenbart nervös John G. Trump vandrade in på ett hotell i Albany, New York. John G. Trump var president Trumps farbror, och en framstående forskare och fysiker, som utvecklade allt från maskiner för strålbehandling av cancer till radarsystem. När Pentagon och FBI ville att någon skulle utvärdera Nikola Teslas efterlämnade dokument var det därför ganska självklart att man valde denne framstående professor från Massachusetts Institute of Technology (MIT). Trumps uppdrag var att undersöka om det i lådorna fanns några ritningar på okända vapensystem.

I åratal före sin bortgång hade nämligen Tesla skrutit med att han kunde skapa ett strålvapen som skulle garantera evig fred.

Den 11 juli 1934, samma dag som han fyllde 78 år, berättade Tesla för New York Times att han hade utvecklat en kanon som avfyrade strålar av energiladdade små partiklar, vilka kunde nå en hastighet som var 48 gånger ljudets. De skulle kunna förinta flygplan som befann sig 40 mil bort.

Vapensystemet, som Tesla gav namnet Teleforce, skulle även kunna skapa ett kraftfält runt ett land och göra det omöjligt att invadera.

De kommande åren erbjöd han flera regeringar, bland annat USA:s och Storbritanniens, tillgång till ritningarna. Det ”enda” som krävdes var enorma summor pengar och att han fick total kontroll över utveckling och produktion.

I en värld där stormakterna börjat rusta inför ett kommande världskrig var det ingen som ville satsa på det okända. Pengarna gick till beprövad teknik. En partikelkanon lät milt uttryckt som en osäker satsning.

Dessutom hade det gått 25 år sedan Nikola Tesla betraktades som världens främste uppfinnare, och en värdig mottagare av ett framtida Nobelpris. 1934 ansågs han av de flesta vara en kufisk mystiker som förlorat all verklighetsförankring, en man att ömka.

När Tesla dog 1943 var han utfattig. De sista åren hade han flyttat mellan hotell i New York. Ibland smet han från räkningen, och på ett av hotellen lämnade han en pant efter sig.

Hotellets ledning hade motvilligt accepterat panten, som låg i en väl försluten låda. Tesla förklarade för ledningen att lådan innehöll den viktigaste uppfinning han någonsin gjort, något som kunde förändra världen. Där fanns nämligen en liten, men fungerande, modell av Teleforce.

För säkerhets skull placerades lådan i byggnadens säkerhetsvalv.

Det var dit John G. Trump var på väg den där dagen då han dök upp i historien, och för första gången kopplade ihop namnen Trump och Tesla.

Mycket hade då förändrats sedan Tesla för första gången hade upplyst världen om Teleforce. USA var i krig med Tyskland och Japan, och i Pentagon hade man börjat fundera på om det bland alla dessa papper Tesla lämnade efter sig kunde finnas något användbart. Men efter några dagars granskning avgav John G. Trump sitt omdöme. Materialet innehöll idéer som var:

”… spekulativa, filosofiska, och ämnade för marknadsföring … de innehöll inte nya, sunda, användbara principer eller metoder för att nå praktiska resultat.”

Men då dyker den upp – informationen om den där väl förslutna lådan i ett hotells säkerhetsvalv, och John G. Trump utses att öppna den och undersöka innehållet.

Men hur ser en karriär ut som innebär att man likt Tesla går från att vara en av världens största uppfinnare till att betraktas som drömmare och charlatan – och dö utfattig?

Och varför betraktas Nikola Tesla i dag åter som ett av de genier som format vår tid?

Han föddes 1856 i Smiljan i det som i dag är Kroatien, men som då var en del av Österrike-Ungern.

Den unge Nikola visade tidigt begåvning för matematik och teknik – men själv betonade han i sina memoarer mer sin förmåga att genom visioner förstå hur världen är uppbyggd och fungerar.

Just det fria spekulerande som kännetecknar självbiografin bidrog också till Teslas stora upptäckter; han antog alltid att det fanns mer att upptäcka, att saker kunde göras på helt andra, nya – och bättre – sätt.

När han anlände till USA 1884 hade han med sig ett rekommendationsbrev från Edisons dotterbolag i Paris där han arbetat med företagets likströmssystem.

Han fick jobb hos Thomas Alva Edison, med att förbättra generatorernas och överföringens låga verkningsgrad.

Tesla utvecklade snabbt förbättringar som minskade energiförlusterna.

Han lämnade dock snabbt företaget eftersom han ansåg sig ha blivit lurad på en stor bonus som Edison skulle ha utlovat.

Om historien är sann är oklart – men säkert är att brytningen skulle ha kommit i vilket fall som helst. Tesla ansåg redan då att man borde överge likström till förmån för växelström, som han menade var mycket effektivare när det gällde att överföra kraft över långa sträckor med hjälp av transformatorer.

Men Edisons hela verksamhet var totalt investerad i likström, både tekniskt och ekonomiskt, så han avfärdade Teslas idéer.

Tesla såg ingen annan möjlighet än att lämna Edison, även om det innebar att han vandrade in i fattigdom i det land han nyss kommit till. Han försörjde sig genom att gräva diken och började ansättas av tvivel på sina egna visioner om förändrandet av världen.

Ändå fortsatte han att på sin enkla kammare skissa på ritningar till en helt ny typ av växelströmsmotor som skulle fungera med hjälp av ett roterande magnetfält.

Med hjälp av sin förmåga att övertala lyckades Tesla till slut få till stånd ett möte med två inflytelserika affärsmän och riskkapitalister: Alfred S. Brown och Charles F. Peck.

Som Thomas P. Hughes beskriver i sin ”American Genesis: A Century of Invention and Technological Enthusiasm, 1870–1970” var detta en tid av knivskarp konkurrens i USA.
Rövarbaroner byggde imperier inom områden som kol, stål, olja och nät för järnvägar och telegrafi expanderade ständigt. På ett område stod dock allt och vägde – elförsörjningen. Edisons lösningar hade en dominerande ställning men var dyra, och Brown och Beck såg möjligheterna öppna sig när Tesla presenterade sina idéer. Tesla kunde nu lämna grävandet av diken.

1887 grundas Tesla Electric Company. Året därpå presenterade Tesla sin induktionsmotor, och Westinghouse köpte patenten. Man kunde börja förverkliga visionen – trots att Edison försökte gå till motoffensiv genom reklamkampanjer där det hävdades att växelström var livsfarlig och riskerade att döda mängder av människor om användningen blev allmän.

Men 1893 var det växelström från Tesla och Westinghouse som lyste upp det stora område där en ny framtida tillvaro presenterades då världsutställningen i Chicago genomfördes.

Segern var vunnen.

Men medan Tesla nu ville börja förverkliga alla sina andra visioner ville hans finansiärer se att han använde sin genialitet till att skapa sådant som omgående kunde omsättas i patent som snabbt kunde erövra marknaden på olika områden.

Det var här det började skära sig.

Westinghouse ägare klagade på avtalet med Tesla. Det sades dränera verksamheten på pengar.

I ett anfall av nästan outgrundlig godhet gick Tesla med på att säga upp sitt royaltyavtal med Westinghouse; han ville visa sin tacksamhet till det företag som en gång vågade tro på hans idéer.

Nu letade han nya finansiärer för förverkligandet av sina visioner, och J. P. Morgan, USA:s mäktigaste finansman, ställde 1900 upp i förhoppningen att Tesla skulle skapa ett globalt kommunikationssystem med radiovågor. Men Teslas vision på det området var större än så – han föreställde sig trådlös överföring av röster, bilder och musik. Och hans idé om en enkel mottagare i var mans ficka innebär att han redan kring förrförra sekelskiftet föreställde sig den värld vi har i dag med smartphones, internet och gps.

Med kapital från Morgan började Tesla bygga ett stort kommunikationstorn i Wardenclyffe, men utan att berätta något för Morgan satsade han i stället allt på att utveckla en annan av sina visioner: att skicka elektrisk energi genom jorden och atmosfären – utan ledningar – så att alla kunde få fri och obegränsad el.

För honom var tornet det första steget på den vägen.

När Morgan förstod att Tesla inte alls ägnade sig åt det som avtalats utan i stället arbetade med att ge hela världen fri el – som Morgan inte skulle kunna ta betalt för – drog han tillbaka sin finansiering och bröt kontakten.

Andra visioner som Tesla utvecklade skissartat vid denna tid var till exempel utvinnandet av solenergi, samt skapandet av maskiner som kunde agera med hjälp av artificiell intelligens.

Ingen ville längre satsa kapital i hans företag efter Morgans tillbakadragande och stämplande av Tesla som en opålitlig drömmare.

Sina sista årtionden genomled Tesla i fattigdom, men han övergav aldrig sina visioner utan arbetade vidare på dem under alltmer besvärliga förhållanden.

Han uppmärksammades under dessa år då och då i hyllningsartiklar, för sina tidigare upptäckter och insatser, och han gavs möjlighet att mer som ett kuriosum uttala sig om den framtid han såg, till exempel kommunicerandet med civilisationer i andra solsystem. Men ingen tog hans idéer och visioner riktigt på allvar.

Som W. Bernard Carlson påpekar i sin stora biografi ”Tesla: Inventor of the Electrical Age” sviktade aldrig Tesla i sin tro på att kommande generationer skulle kunna förverkliga hans idéer, men han visade ett visst förakt för sin samtid som han ansåg snål, småskuren och idéfattig, och han var inte främmande för att med olika elektriska trolleritrick få människor att häpna och därmed få spridning för teorier om att han kanske ändå hade något stort på gång.

Kanske var den där lådan han lämnade på hotellet som pant ett sådant trick, för vad hittade John G. Trump när han öppnade den?

Bara en dammig, trasig resistor.

Var det en lurig blinkning från en man som visste att framtidens människor skulle se tillbaka på honom som någon som såg längre än de flesta andra under hans tid på jorden?

Och frågan är om han har någon motsvarighet i dag?

Kanske är det den man som inte bara skapat bilmärket Tesla, utan också Space X, Starlink och Optimus-robotarna.