Mellanösterns kristna spikas upp på kors, svenska kyrkan ordnar inhemska korståg mot ”islamofobi”

Mellanösterns kristna spikas upp på kors, svenska kyrkan ordnar inhemska korståg mot ”islamofobi”

I dag var det en extra lång klockringning när Svenska Kyrkan kallad till högmässa.

Tre minuter.

Orsaken är att man vill uppmärksamma det som sker i Gaza och behovet av fred.

Samtidigt har klockan klämtat i årtionden för de kristna i mellanöstern, den klocka John Donne talar om, den som bär budet om att din tid är utmätt och snart ute.

Utan överdrift kan man säga att en hel civilisation – den kristna – utplånats i regionen.

Och svenska kyrkans reaktion har väl mest varit att vända bort blicken och hummande instämma i alla imamers mumlande om att islam är fredens religion. 

Detta trots att det är i de muslimska länderna det kristna civilsamhället utplånats.

Låt oss se på några siffror.

IRAK: 1987 fanns det cirka 1,5 miljoner kristna i Irak. I dag är de 150 000. Merparten återfinns i de någorlunda säkra av kurder kontrollerade delarna, och så finns det en ålderstigen liten spillra kvar i Bagdad.

SYRIEN: Innan kriget bröt ut utgjorde de kristna tio procent av befolkningen – i dag kan två procent av befolkningen räknas som kristna.

ALGERIET: 1955 var de en miljon … 1995 var de 50 000. I dag är de 150 000.

På detta vis kan vi gå igenom land för land  i denna del av världen. Överallt är bilden lika dyster.

I de muslimska samhällena kvävs kristendomen genom att dess utövare plågas eller mördas och fördrivs.

När hörde du en svensk ärkebiskop hota imamer med Gud vrede, med eld och svavel … på grund av behandlingen av kristna muslimska länder?

Aldrig.

Istället är det typ: ”Ska det inte vara en kaka till, och en skvätt kaffe … och självklart får ni använda vår kyrka för era aktiviteter.”

Mellanösterns kristna spikas upp på kors, svenska kyrkan ordnar inhemska korståg mot ”islamofobi”.

Utvecklingen i Algeriet är speciellt intressant – eftersom det ofta talas så tyst om den.

1955 finns det alltså en miljon kristna i landet, de flesta är av europeiskt ursprung. När Algeriet blir självständigt lämnar de flesta av dem landet eftersom ”befriarna” omgående börjar mördandet – en halv miljon människor mördades av landets nya herrar (det kan ha varit upp emot 1,5 miljoner). De kristna som kunde fly gjorde det.

1995 återstod 50 000.

Men i dag är de alltså 150 000. Det är följden av kristet missionsarbete bland berberna – en folkgrupp som utsatts för hårt kulturellt förtryck för att de ska ”arabiseras”; många av dem har valt att konvertera till kristendomen. Något som mötts med nya förföljelser av regimen.

Har du någonsin hört Svenska Kyrkan ringa i klockorna som stöd för missionsarbetet i Algeriet – eller som ett fördömande av förföljelsen av kristna i landet?

Jag misstänker att få av dem som är verksamma i Svenska kyrkan har en aning om att kyrkofadern Augustinus levde och verkade i dagens Algeriet … det som skett där kan väl jämställas med att en kristen invasionsstyrka invaderade Saudiarabien, jämnade Mecka med marken och därefter förbjöd utövandet av islam (håll med om att du ryser av välbehag inför den tanken).

Men om något sådant skedde skulle Svenska kyrkans klockor ringa tills vi alla fick tinnitus.

Leave a Reply

Your email address will not be published.