Den här texten publicerades första gången i tidningen Metro 2 februari 2006 och är en del av samlingen Metro-texter i boken Ljus över landet.
Kommentarerna i slutet av varje text är en återblick till vad som hände egentligen. Var analysen fel? Blev det som artikelförfattaren gjorde gällande eller tog utvecklingen en annan – bättre, eller sämre – väg?
Vill du ha texterna samlade i den perfekta strand-, veranda- eller framför öppna spisen-utgåvan så finns den att beställa här:
https://aetatis.se/shop/ljus-over-landet/
Boken är också försedd med ett omfattande person- och sakregister med förklaringar; allt för att öka bokens användbarhet.
bokmalen@qln.nu

---

Om blod kunde få öknen att blomma, så skulle provinsen Darfur i Sudan vara som en välskött handelsträdgård. Här har den arabiska och muslimska Janjawid-milisen mördat 300 000 människor. Den etniska rensningen försvaras med att den svarta befolkningen, som kallas ”zurgas” (niggers), är underlägsen och inte riktiga muslimer.
De senaste dagarna har Arabförbundet, Saudiarabien, flera andra arabiska länder, samt Islamiska konferensen agerat kraftfullt. Det har varit massdemonstrationer och flaggbränningar.
Men det är inte Sudans flagga som brinner, och det är inte i Khartoum som arabländerna stänger sina ambassader.
Det är i stället Jyllands-Postens publicering av tolv teckningar som skapat all denna aktivitet riktad mot Danmark.
Anser de som protesterar att det är ett mindre brott mot Koranen att mörda 300 000 människor än att publicera tolv teckningar? Om jag vore muslim, så skulle jag nog inte bekymra mig så mycket om sådant som görs mot islam, som för sådant som görs med islam som förevändning.

Vi är nog många som förundras över protesterna, just för att vi faktiskt ser islam som en religion vars utövare oftast är toleranta för att de är bärare av en tusen år gammal tradition, som gjorde att det var muslimerna som förvaltade och vidareutvecklade veten skap i en tid då européer tultade omkring som berusade björnar.
De som protesterat hävdar att islam förbjuder avbildningar av profeten.
Och? Religiösa föreskrifter visar för den troende vilka regler och förpliktelser han har att följa. Men en religions föreskrifter kan ju aldrig vara bindande för den som inte tror på religionen.
Förbudet mot att avbilda profeten är av samma slag som förbudet mot att käka upp de tre små grisarna, och skölja ned dem med vin, och vi som inte är muslimer kan strunta i båda — skicka kotletterna, vetja!

Katolska kyrkan kan inte gärna kräva av muslimer att de ska anse att påven är ofelbar, lika litet som svenska protestanter kan ställa krav på att svensk begravningsritual ska följas i Tibet. Om vi får en värld där religioner får reglera även de icke-troendes beteende, så väntar religionskrig. Om det var så att muslimer förhindrats att utöva sin tro i Danmark, så vore protesterna självklara och jag skulle vara den förste att tåga över bron med protestplakat.
Religionsfriheten är en självklar del av de demokratiska fri- och rättigheterna. Men religionsfriheten innebär också att de som vill får vara fria från religionen och också öppet kritisera den.
I Sverige finns skribenter som i långa essäer deklarerat att Gamla testamentets Gud krävde att hans flock ägnade sig åt barnarov och folkmord och att han var ond. Vi har konstnärer som av någon anledning anser det viktigt att avbilda Jesus och lärjungarna som homosexuella.
Stör det mig? Jodå, litet grand. Men samtidigt ger det mig en möjlighet att diskutera med dessa konstnärer — om jag nu tycker att det är viktigt. Att förbjuda deras ståndpunkt leder bara till att människor slutar tänka för att de fruktar straffet.
Och samhällen där människor slutar tänka slutar fungera.

Boris Benulic

Kommentar: Vi borde protesterat och agerat mycket mer än vi gjorde vid den här tiden då det blev uppenbart att den europeiska överheten inte reagerade på arabvärldens och den muslimska kulturkretsens försök att styra vad fria människor får och inte får säga i vår del av världen.
Man borde bett dem där borta att då fara åt helvete.
Så skedde inte.
Så nu är de istället här.