I det här numret granskar vi kort Åsa Linderborgs relation till fotboll, samt en mediekoncerns satsning på bredband.
Vi fortsätter också vår serie om Lilla Fridolf-staten och kvinnornas roll.
Nästa nummer utkommer fredagen 6 september

Åsa Linderborg och den manliga anatomin
I P1-podden Norsken, svensken och dansken är Åsa Linderborg en av de tre som varje vecka diskuterar vad som hänt i deras respektive hemland och i Norden.
I veckan berörde de Svennis bortgång och Åsa lade ut texten:

Men det största tycker jag i hans karriär det är ju när han tar hand om IFK Göteborg. Det var en fattig klubb som bara bestod av sådana där arbetarbarn på två ben och lyckas få det här laget att vinna UEFA-cupen.

Ja, är man arbetarbarn och ska satsa på fotboll kan det medföra vissa fördelar att ha två ben. Det kan nog också ha vissa fördelar även om man inte ska satsa på fotboll.
Men jag undrar om det kanske kan vara så att Åsa – som säkert aldrig sett en fotbollsmatch – lever i föreställningen att fotbollsspelare har tre eller fyra ben … och att det då skulle vara ett handikapp att bara ha två.

Klockan TikTokar för demokratin

Lokaltidningars ägare gnölar ofta om att de får för lite i mediestöd av staten. I sina klagoskrifter brukar de alltid få med formuleringar om att demokratin är hotad om de inte får mer i presstöd.
För att bättra på intäktsflödet har lokaltidningskoncernen NTM, som kontrolleras av Norrköpings Tidningar, lanserat Folke Bredband, och nu har jag fått e-postreklam med ett erbjudande som avrundas på följande vis:

”Folke bredband, är en del av mediekoncernen NTM, och står upp för demokratin genom lokal journalistik och pålitliga nyheter som håller dig uppdaterad. När du väljer Folke bredband gör du inte bara en bra affär, du stöttar också lokal journalistik. Magiskt att stödja demokratin samtidigt som du kollar TikTok!”

Vi tar det igen:

Magiskt att stödja demokratin samtidigt som du kollar TikTok!

Dåligt säljargument – jag är inte säker på att argumentet biter på merparten av dem som tittar på TikTok.
Jag är inte ens säker på att merparten av dem är i en sådan ålder att de kan ta en prenumeration utan målsmans tillstånd.
Och det man stöder om man tittar på TikTok är väl ytterst Kinas Kommunistiska Parti … och inte demokratin i Norrköping eller Eskilstuna eller Västerås … som är några av de orter där NTM:s tidningar utkommer.

Lilla Fridolf-staten och Selma (del 2)

(Första delen publicerades lördagen 31 augusti).
Idéen om att kvinnor ska hålla sig innanför hemmets fyra väggar anses numera av någon anledning vara en högeridé – men riktigt så enkelt är det inte. I The Body and the French Revolution: Sex, Class and Political Culture river Dorinda Outram sönder denna uppfattning.
Franska revolutionen ingår med självklarhet i den internationella vänsterns CV; frihet, jämlikhet, broderskap och allt det där.
Mer korrekt konstaterar Outram vore att formulera den frasen som ”Frihet, jämlikhet, broderskap och kvinnan vid spisen”.
Robespierre, Danton och de andra revolutionärerna talade om ”sängkammarpolitik”. De menade att kvinnor utövat makt under monarkin genom sin sexuella förmåga och på så sätt skapat ett korrumperat och folkfientligt styre.
Revolutionärerna ansåg därför att kvinnor inte skulle få delta i det offentliga livet. Politk var något män skulle ägna sig åt – kvinnornas uppgift var att skapa ett hem där mannen kunde finna vila och vederkvickelse.

Den viktorianska eran i England betraktas ofta som en högermans hemliga önskedröm; kvinnan bunden vid uppfostrande av barn och hushållande – mannen tillbringande sin tid huvudsakligen på arbetet, herrklubben eller bordellen.
Men Jeanne Peterson ger en helt annan bild i sin studie Family, Love and Work in the Lives of Victorian Gentlewomen.

Här får vi möta tre generationer kvinnor i skeppsredarfamiljen Paget (som också ägnade sig åt bryggeriverksamhet). Det börjar med Betsey som föder sin make Samuel 17 barn. Många av pojkarna blir framstående inom de områden de väljer, en blir till exempel professor i medicin, en annan blir känd som skicklig kirurg.
Men det är flickebarnen som intresserar Peterson; var de förtryckta våp?
Inte alls konstaterar hon efter att ha studerat familjens döttrar, kvinnliga släktingar och de äktenskap som ingås.
Den som betraktar deras öden ytligt skulle kanske notera att få av dem gick i skolan, än färre till universitetet. Någon enstaka tjänade egna pengar.
Det som förenar i princip alla de unga kvinnorna i familjen och släkten är att de ingår äktenskap relativt tidigt med män i karriären – som domare, advokater, läkare, statstjänstemän, präster och professorer.
Men kvinnorna utvecklas vare sig till zombiefierade hemmafruar, en slags viktoriansk variant av Fruarna i Stepford. De blir heller inte vildsinta suffragetter som kämpar frenetiskt (och med lite fradga i mungiporna) för rösträtt.
De levde istället i min mening tämligen fullkomliga liv och verkar faktiskt ha varit synnerligen nöjda.
Jovisst, de hade det tung ansvaret för hushållets skötsel och barnen, men de ägnade också stor tid åt kultur – de läste, skrev (en del blev publicerade), målade, och utvecklade intressen för olika konsthantverk.
Förvisso hade de flesta inte gått i skolan eller på universitetet – men de hade bibringats en god utbildning som barn i det egna hemmet.
Och det är inga sköra porslinskvinnor vi talar om – de ägnade sig åt idrott, bergsklättring och förstås… ridning.
En av dem blev en framstående amatörarkeolog.
Dessutom visar Peterson hur de också spelade stor roll för sina män som intellektuell samtalspartner, ibland inspiratör – och deras roll som upprätthållare av familjens sociala nätverk var självklar – och synnerligen viktig.

De här två verken visar hur viktigt det är att gå till studier som tränger in i de perioder och sociala sammanhang som används i dag för att dra upp utvecklingslinjerna bakåt när det gäller historien om kvinnornas ”befrielse”.
I samtida politisk mytologi innebar franska revolutionen ett stort kliv framåt för kvinnans frigörelse, medan den viktorianska epoken i England innebar kvinnans förslavande … om än i en förgylld bur.

Men vilken familj är att föredra? Den franske revolutionärens … med en hunsad, tyst kvinna som ammar barn medan hon lagar mat eller den viktorianske gentlemannens … med en kvinna som ansvarar för hushållet, som är sin makes partner och som deltar självständigt och starkt i sociala sammanhang … eller klättrar i berg?
Och hur kan vi alls diskutera kvinnoroller och familj i dag om vi inte förstått hur dessa sett ut genom historien? Då får man göra som så många gör – använda fantasibilder som utgår från ens egna intressen i dag. Det slutar bara med att historieskrivningen blir falsk, och det samtida projektet skadligt.

Men hur har situationen varit i bonde- och arbetarfamiljer?
Det ska vi tala om i nästa avsnitt.

Boris spanar…

Varje vecka medverkar Boris Benulic i Swebbtvs program Spanarna. Den här veckan försöker han förstå den epidemiska titelsjukan. Ta en titt!

Boris Benulic