Det här numret av QLN präglas av dagsboksnoteringar. Dominerar där gör en text om en svensk kvinnlig filosofiprofessor som försöker finna sig själv och förstå världen – med hjälp av gruppsex, läder, piskor och lite tvång. Jag grubblar över likheten mellan henne och dem som under 1400-talet trodde att apokalypsen var nära.

Nästa QLN kommer fredag 22 november

Viktig påminnelse: Erbjudande!
Du har väl inte missat att från 1 december blir QLN, som ett led i sin utveckling, ett nyhetsbrev för betalande prenumeranter. Sådan blir du genom att köpa en bok – då får du minst tre QLN per vecka i tre månader – och alltså också en nyutkommen bok.
Det första erbjudandet är Bränn alla båtar – en samling med Boris Benulic texter 2016-2024. Den hittar du här.

Titta&lyssna&läs
Ekorrn satt i granen? Om jag till till slut överlistar grävlingarna i min husgrund och förpassar dem hinsides … kommer då bankerna att straffa mig?
Kan spetälskan börja härja igen?
Det är några av de frågor jag besvarar i veckans Epoch Times.
Möjligen handlar texten om kampen mellan ekorrar …. kanske antagligen om något helt annat.
En hel del dock om invasiva arter … och ekorren Peanuts roll; avgjorde han vem som blev USA:s president?

Formad av John Wayne? I veckan gästade jag Jalle Horns podd Svea Ting och diskuterade amerikansk populärkultur – och hur den påverkat Europa. Det kom att handla om rock, Hollywood, hamburgare, Hemingway, Edison och John Wayne … bland annat.

Dagbok: Religösa fanatiker, parfym, julvärdar och islamistiska dokumentärer
16 november
Kreativt kaos: En klok tidigare medarbetare hör sig och erbjuder sig att bli min mediestrateg efter att ha sett en animerad annons för ”Bränn alla båtar”. Hon förklarar:
”Du förstör för dig själv”.
Lite kryptiskt. Men jag ser fram mot att få en föreläsning senare i veckan.
Antagligen har hon och jag lite olika perspektiv.
Om man betraktar det jag skriver och gör som ”karriär-moves” i den bestående ordningen … då förstör jag förvisso för mig själv. Rejält.
Men jag vill ju förstöra hela den bestående ordningen … så visst, jag förstör därmed varje tänkbar ”karriärmöjlighet” för mig … eller för andra i Sverige som vi känner det.
Vilket bara är bra.

15 november
Piska mig hårt – för klimatet: I ETC förklarar filosofiprofessorn Jonna Bornemark att gruppsex kan lära oss att hantera klimatkrisen … och själv experimenterar hon dessutom med bdsm.
Med en gång förflyttas vi därmed tillbaka till 1400-talets Böhmen. Husiterna har gjort uppror. Kejsarens ämbetsmän kastats ut genom ett fönster i Prag. Städernas borgare och landsbygdens bönder griper till vapen.
Man vänder sig mot den katolska kyrkans makt och rikedomar och den tyska minoritetens kontroll över ekonomi, politik, samhälle och stat.
Bönderna på landsbygden vill kämpa mot adelns och kyrkans ständigt ökade skattetryck, och bönderna som brukar sin jord som arrendatorer gör det under tämligen fria förhållanden – de kan till exempel låta sin jord gå i arv.
Adeln och den katolska kyrkan vill däremot tvinga in dem i mer feodala förhållanden och livegenskap.

Situationen blir synnerligen komplex. Ursprungligen vill husiterna bara reformera inom ramen för den katolska kyrkan, ändra en del på gudstjänstordningen och göra den nationella kyrkan lite mer oberoende gentemot påven – och kejsaren.
En sådan inriktning passar den tjeckiska adeln och det tjeckiska högre borgerskapet utmärkt, men det räcker inte riktigt för bönderna och de fattigare skikten i städerna – de utvecklar en radikal form av den husitiska rörelsen – de blir taboriter, en religiös riktning som tror att domedagen är nära och då ska Jesus återkomma och skilja de rättfärdiga från de orättfärdiga. Ett tusenårsrike ska upprättas där evig fred råder, och alla äger allting gemensamt. På vägen dit måste man vara beredd att om så behövs avliva prästerskap, adel och rika borgare.
De mest hängivna taboriterna säljer all sin egendom, startar egna sekter som adamiterna eller pikarterna och de skapar väpnade församlingar som blir så starka att de kan kontrollera mindre städer och plundra kloster. Man lägger delar av landsbygden under sig.
Bönderna hälsar dem som befriare.
Inledningsvis – eftersom taboriterna ju befriar dem från att erlägga arrende och skatter till adel och kyrka.

Men eftersom adamiterna och pikarterna gjort sig av med all egen egendom, och inte själva ägnar sig åt jordbruk eller annan verksamhet man kan livnära sig på – måste de dra in pengar på annat sätt … och de börjar därför att införa egna pålagor på de jordbrukande bönderna, som efterhand kommer att pressas allt hårdare av sekterna som väntar på domedagen och tusenårsriket. De som inte betalar riskerar att stämplas som ogudaktiga och om så behövs … avrättas som varnande exempel för andra.
Det som alltmer kommer att utmärka de mest radikala sekterna är deras förakt för allt jordiskt, deras vilja att plåga sig själva fysiskt … och deras tro på att man kommer Gud närmare genom att idka samlag, helst i grupp.

Jona Bornemark skulle ha känt sig hemma bland adamiterna och pikarterna. Alla förenas de i sin tro på att apokalypsen är nära, och fördriver tiden i väntan på detta med orgier.
Adamiter och pikarter ägnade sig också åt flagellantism, alltså självprygling … och bdsm-utövaren Jonna skulle ha trivts alldeles utmärkt runt lägereldarna, där sprakandet från det brinnande träet blandades med ljudet av läder som daskade in i naken hud.
Och likt adamiterna och pikarterna ville att de arbetande bönderna skulle bidra till deras försörjning så vill dagens statsfinansierade vänsterrörelser att skattebetalarna ska stå för bidragen som bekostar deras leverne.

Hur det hela slutade?
De mest extrema riktningarna bland taboriterna utplånades, även rent fysiskt – av Jan Žižka, taboriternas genialiske härförare. Han var en praktisk man som inte hade något till övers för sekternas förvirrade härjningar. Han ville befria tjeckerna, krossa den katolska kyrkans och den tyska adelns makt, och bygga upp ett självständigt rike präglat av samförstånd och samverkan mellan de olika stånden. En slags militär ståndsmonarki. Det rike han ville skapa var av denna världen, han hade vare sig lust eller tålamod nog att invänta Jesus återkomst.
Under fem år ledde Žižka och taboriterna Böhmens kamp mot utländska herrar och påvedömet – men när han dog kunde de elitförband han skapat skingras av en allians mellan de mer medgörliga husiterna och de utländska herrarna.
Hur gick det då för bönderna?
Bönderna var utmattade av adamiters och pikarters utsugning och de ständigt pågående krigen – och orkade inte bjuda motstånd när adeln efter Žižkas död segrade och införde nya hårdare pålagor, och begränsade böndernas frihet.

Ungefär det som kan komma att bli resultatet om Jonna och hennes gröna klimatfanatiker får härja några årtionden till. Befolkningen i Europa kommer då att vara utmattade av klimatregleringar som försämrar deras liv, och fattigare på grund av alla gröna projekt som kollapsat och innan dess inneburit att arbetande människor plundrats skattevägen.
Vägen kommer att ligga öppen för krafter som ytterligare vill trycka ner européer än djupare i en tillvaro av total skatteutsugning och digitalt kontrollerade och synnerligen begränsade liv.

14 november
I dina näsborrar: Att ”unisexdoft” är ”årets julklapp” beseglar på något sätt det senmoderna samhällets strävan efter könens död, och skillnadernas försvinnande. Män ska dofta som kvinnor och tvärtom.
Ni får väl lukta som ni vill, men ingen rör min tjärtvål.
Men jag är tillräckligt flexibel för att till Linas födelsedag inhandla en parfym som present, och eftersom hon använder Byredo-parfymer inser jag att det är just en unisexparfym jag inhandlar … men, det är ändå en av vardagens mer hanterliga kompromisser.
Noterbart är dock att i den stora parfymbutiken är de flesta av kunderna unga män som i små grupper står och sniffar på varandra när de fått en dutt parfym på handleden av expediterna.
….
Gult är inte fult – utan tydligen farligt: På något sätt respekterar jag ändå Paulina Brandbergs bananfobi.
Den ska nog tolkas som att den frukten ger henne ångest genom att påminna henne om att hon är minister i en bananmonarki.
Hedrar henne faktiskt, att hon känner skam och får ångest vid åsynen av det gula bäret.
Givetvis rycker en grupp tyckare ut och angriper dem som ironiserar över Brandbergs mentala åkomma … men varför denna omsorg om Brandberg? En person som drabbas av hysteri och hyllar att man tvingade Henrik Brandão Jonsson ut ur radiostudion när han föreslog besök hos prostituerade för att en sexuellt fumlig pojkvän skulle bli lite mer säker mellan lakanen.
Inte för att jag vill förorda sådana besök, men att framföra åsikten att ett sådant besök kan ha en terapeutisk effekt måste rimligen falla inom yttrandefrihetens vida ramar.
Brandberg skulle kanske varit mer vänligt inställt till Brandão Jonsson om hon känt till hans angrepp på den brasilianske fotbollspelaren Neymar och dennes reklamkampanj för bananer; den genomfördes med en slogan som löd: ”Vi är alla apor”.

13 november
Liberal fruktan för festens följder: Erik Helmersson på DN:s ledarsida vill att vi ska ”sluta moralisera över vuxna människors festdrickande”.
Mycket elegant drag av Erik Helmerson … det drar ihop sig till julbord för hela DN:s ledarredaktion … och då vet Erik att skandaler och uppträden är en stor risk … ett år av ångest och skam över att man låter sig hunsas av någon som Wolodarski … till slut väller vreden fram, starkare och starkare ju fler gånger alla sjunger ”Hej tomtegubbar” och slår i glasen.
Fyllan värmer bäst är en sanning som inte gäller på DN:s ledarreaktion. Karriärliberaler är kallblodigt kalkylerande, med själar som är bottenfrusna likt Östersjön under istiden.’De kan inte värmas ens med 73-procentig absint.
Sådana varelser blir inte glada och sällskapliga vid ett julbord kombinerat med personalfest … de blir oregerligt aggressiva, och alla vill säga ett sanningens ord till dem som bestämmer.
Erik inser att för eller senare måste någon läcka bilder och inspelningar från DN:s kulturjulfest, och det gäller att börja försvara sig redan nu; alltså gör Erik vad Erik är satt på jorden att göra … skriver en ledartext om att man inte ska anlägga moraliska aspekter på vuxna människors festdrickande.
….
Svenska stim säkras?: Lyssnar på riksdagsdebatten i P1. Magdalena Andersson förklarar att vi måste ”stå upp för den svenska sillen och strömmingen”.
Där går väl gränsen för hennes kamp för det ”svenska”.
Jag lär aldrig få höra henne säga att vi måste ”stå upp för det svenska folket”.
….
Muhammedansk feminism: Expressen Kultur fortsätter försöka få oss knäfalla inför efterbliven vidskeplighet från tredje världen.
Den här gången med hjälp av en Nora Adina Fares, som med hjälp av en dating-serie på Netflix, anser det bevisat att kvinnor i arabvärlden kan leva utan förtryck.
Lite bisarrt att texten publiceras princip samtidigt med att ”svensk-irakiskans” hemland står i färd med att införa lagar som möjliggör män att sexuellt våldföra sig på nioåriga flickor.
Arabvärldens verklighet väger lätt mot en riggad Netflix-serie.
Men så här agerar arabvärldens kvinnliga propagandister i Europa – ni minns väl senast Nora Adin Fares väckte uppmärksamhet med en artikel?
Det var när hon i DN berättade för läsarna hon tänkte lämna Sverige och flytta till Italien … för där visste minsann män hur de skulle uppvakta kvinnor.
Ser ni det absurda?
En arabisk kvinna försöker få oss att tro att hennes systrar i Irak och Saudiarabien är fria … samtidigt som hon vill att den europeiska mannen går ner på knä och ger henne rosor, och bjuder på middag.

12 november
Så fostras författare: Har precis skrivit klart en inledning till Cultura Aetatis utgåva av Viktor Rydberg-texter när Lina kommer hem från tyngdlyftningsträningen.
När hon frågar vad jag ägnat mig åt, börjar jag berätta om Viktors levnadsöde.
JAG: Hans mor dog i kolera när han var fem år. Hans far blev galen av sorg, söp ner sig och hamnade på dårhus. Fattigvården tog hand om Viktor och inhyste honom hos olika familjer. Men när han blev 13 år upphörde fattigvårdens ansvar och Viktor fick börja försörja sig själv … som informator.
LINA: Va, så han blev inte gängkriminell …?

11 november
Ovärd julvärd: Årets julvärd Mark Levengood hävdar att svensk julmat ”smakar tarmludd”.
Jag vill ju omedelbart bemöta honom … men hejdar mig när jag inser att Mark till skillnad från mig faktiskt vet hur tarmludd smakar.

Att Mark Levengood blir årets julvärd i Svt är en utmärkt illustration till hur kulturen i Sverige utvecklats.
En gång i tiden berikade den svenska minoriteten i Finland Sveriges kultur genom Jörn Donners närvaro i vårt land.
Men hans barska muttranden mellan whiskyklunkarna och cigarettblossen passar inte längre in i vår fysiskt och själsligt kala, stockholmsvita tillvaro som är fylld med kuddar.
Så vad importeras då från den finlandssvenska kulturkretsen och miljön?
Morfin-Mumintrollet? En figur så stillsam att man undrar om han har någon puls.
När Levengood nu blir julvärd visar det att vi förväntas uthärda att ständigt matas med Marks mesiga mumlande och hans anekdoter om vad farmor någon gång sade till honom.

10 november
Muslimska dokumentärer … och den motbjudande verkligheten: Nu har Al Jezeera släppt dokumentärer som sägs visa hur svenska myndigheter i massomfattning omhändertar muslimska barn, och skiljer dem från föräldrarna.
Samtidigt meddelas det att det nu finns en majoritet i Iraks parlament för att sänka den sexuella myndighetsåldern till nio år.
Nio år!?!?!?!
I sanning … de vill verkligen följa profetens exempel.
Samtidigt ska kvinnor berövas rätten till skilsmässa, arv och vårdnad om barn.

9 november
Lobbyist värdig Vänsterpartiet: Linda Snecker …riksdagskvinnan för vänsterpartiet som får den egna ledningen … och medlemmarna … att gå omkring i ständig ångest för vad Linda ska kläcka ur sig härnäst.
I bästa fall för partiet får Linda ur sig något så obegripligt och osammanhängande att ingen begriper vad hon vill ha sagt.
Nu lämnar Linda politiken för att bli lobbyist hos en PR-firma som gjort sig känd för att driva på för privatiseringar … något som Linda tidigare sagt sig hata.
Har hon sålt sig själv?
Inte alls.
Tänk efter.
Vilken lobbyistfirma skulle ha betala för någon som inte kan få fram en begriplig mening?
Linda har inte sålt sig.
Det är Nooshi som sålt Linda till PR-byrån … som fick ordentligt betalt för att anställa henne. Så blir Nooshi och vänsterpartiet av med en svår belastning och PR-firman får pröjs för att ta över Linda … som ju säkert kan användas som alibi av PR-byrån … de kan peka på Linda där hon sitter vid sitt skrivbord och försöker få igång sin dator och säga: ”Vi är ingen högerspöke-byrå, i vår personal har vi till exempel gamla vänsterpartister som Linda där borta i hörnet”.
Möjligen kan dock PR-byråns strategi vara gediget genomtänkt. Det är svårt att föreställa sig någon som uthärdar ett längre samtal med Linda. Jag kan tänka mig att de flesta gör vad som helst för att komma ur en sådan situation.
Så om Linda dyker upp på i ett ämbetsrum och börjar tjata om något – på uppdrag av PR-byrån förstås – då är ett rimligt antagande att den utsatte efter fem minuter säger … bara för att det obegripliga babblandet ska ta slut:
”Jajaja, vad är det du vill att jag ska göra? Var skriver jag på?”.

8 november
Trasiga själar: Alla talar om hur bra den amerikanska konstitutionen är.
Och visst är det så.
Den konstruerades för att hålla både centralmakten och pöbeln i schack.
Lovvärt.
Men … det har väl gått sådär … oavsett vem som varit president.
Och de som i dag prisar konstitutionen verkar bejaka antingen en stor, stark centralmakt eller pöbelvälde eller både-och.
Vi går därför mot ett tillstånd där politik bara intresserar dem med trasiga själar … de som – just för att de är så skadade – tror sig vara lämpade att ha en åsikt om hur deras land ska helas.

Boris Benulic