Bokbål (och censur) är åtminstone ett tecken på att någon bryr sig om det skrivna ordet

Det yras ibland om att snart marscherar de bruna bataljonerna fram … oklart var de gömmer sig just nu dock … och så börjar de tända bokbål … de antas vara programmerade för sådant sedan 1930-talet.
Fast … då tillstöter ett litet problem i dagens Sverige. Brännbart stoff av det önskade slaget är numera ganska ovanligt.

Och de mest populära böckerna är så ruttna på grund av sin uselhet att de självantänt av de gaser som uppstått under förruttnelseprocessen …

Förr utspelade sig gärna pig-romaner i sjukhusmiljö … i dag ser vi i stället ”sugar daddy”-romanen födas … allt medan landets bokhandlar dör … och de som blir kvar är i så erbarmligt skick att man av barmhärtighetsskäl borde stänga dem.

Åsynen av dessa butiker och deras letargiska – och inför litteratur likgiltiga personal – kan göra att bokälskarens hornhinnor omgående skadas på ett irreparabelt sätt.
Och den största aktören – Akademibokhandelskedjan – erbjuder ett utbud så erbarmligt att det inte kan konkurrera med hyllorna för begagnade böcker i valfri second-hand-butik.
Kan man få Folkhälsomyndigheten att ingripa och stänga dessa butiker?

Om bland annat detta samtalade vi i veckans avsnitt av Radio Rännsten.

Leave a Reply

Your email address will not be published.